Direktlänk till inlägg 11 december 2009
Det är annorlunda att leva som SHEWOLF förklädd till kvinna...Det kan säkert kännas ensamt under tiden man söker en flock,speciellt för oss vargar som trivs i nära gemenskap..med all den samhörighet,trygghet och kärlek man får uppleva i en wolfpack..MEN nu ska jag berätta något för er..Jag förlorade hela min ursprungliga familj,tidigt blev jag lämnad i skogen att klara mig helt på egen hand..men jag vet nästan inget annat än att själv klara ut livet,ja så bra jag kan..endast ett svagt minne finns kvar hos mig hur det kändes att ha en far,mor och syskon..så jag måste samtidigt erkänna att jag misstänker svårigheter att leva samman med en annan varg igen..alla ensamma år har format mig i självständighet och stark frihet..och tyvärr knäcktes tilliten tidigt..
Jag är mest van att vara ensam,inte lustigt med tanke på omständigheterna..jag är nog en ovanlig varg..en SHEWOLF ON MY OWN..som sökt mina egna stigar och vägar..och som nu tränar in mig i människornas samhälle...
SHEWOLF SHEWOLF SHEWOLF SHEWOLF SHEWOLF SHEWOLF SHEWOLF Det är jag som är SHEWOLF..alfahonan som lever i samhället,nära människor och bilar.Jag flyttade in i bebyggelsen för en tid sedan..lika bra att vänja sig nu när det knappt gå...